OBS! Om det är svårt läsa texten finns
den läsbar under bilden.
En liten vink
Bilen stod tätt intill mig på parkeringen i Varbergs hamn.
Föraren ryggade tillbaka och tittade med oroliga, vidöppna
ögon på mig genom sidorutan.
Hon hade precis kommit tillbaka från staden och trängt
sig in i förarsätet när jag vinkade med ett leende.
Vad skrämde henne? Jag satt ju fredligt och läste
en deckare i väntan på att sambon skulle återkomma från
frisören.
Islossning direkt
Det var en ren tillfällighet som gjort att Tony skulle
bli sambons frisör för några år sedan. Hennes vänner
tycker det är lite långsökt att ha sin frisör nästan tio
mil hemifrån.
I slutet av första besöket hade Tony frågat om han fick
putsa hennes glasögon. Skitiga glasögon passar
nämligen inte hennes fina frisyr som han så skickligt
trollat fram. Islossning direkt.
Sedan dess åker vi ett antal gånger per år på några
timmars minisemester till Tony.
Inom parentes kan nämnas
att han vid ett tillfälle försäkrat sambon att hon
minsann inte är den enda som får sina glasögon putsade.
Anade det värsta
Något hade definitivt upprört kvinnan i bilen intill.
Jag vevade ner högerdörrens vindruta lite och viftade
pekandes att hon skulle göra detsamma.
Hon tvekade. Jag var envis. Jag anade det värsta.
Här såg hon en främmande man väldigt nära som
envist viftade med handen nedåt att hon skulle
få se något.
Damen vevade sin ruta några centimeter, men jag
vevade ner min helt och nästan skrek:
– Jag är från landet! Vill bara hälsa med en vink!
Hon sprack upp i ett brett leende, lutade sig tillbaka
och satt en stund stilla med blicken framåt.
Jag avvaktade. Hon såg mig i ögonen och ropade:
– Du har gjort min dag!
En trevlig pratstund
Istället för att backa och köra därifrån fortsatte hon
efter att ha vevat ner rutan helt:
– Jaså, du kommer från landet? Ja där kan man ju hälsa
på en okänd, inget konstigt alls.
Vi fick en trevlig pratstund om skillnaden mellan
tätort och landsbygd ur olika synvinklar.
Den nyblivna bekantskapen i bilen intill sa till sist:
– Här får du en ros tillbaka som tack för din hälsning!
och med en kaströrelse slängde hon en tänkt ros
genom den nedvevade rutan.
– Tack! svarade jag med en liten vink när hon
backade ut och körde därifrån.
Gösta Singstrand
Gästkrönikör
– – – – – – – – – –
