Hade just låst bilen och skulle gå in på vårdcentralen för den årliga kontrollen. Besöket året innan hade jag fått veta att jag minsann inte är någon ungdom längre.
Jag har för vana att varje dag kora ”dagens bästa upplevelse”, eller skratt, för att lite balansera mot allt elände som ändå finns på vår jord. Förväntningarna inför detta besök var långt från dagens bästa.
Bakom en bil på parkeringen stod tre äldre gentlemän diskuterande högljutt. De var ganska runda om fötterna. En av herrarna fick syn på mig, närmade sig långsamt. Med blicken fäst stadigt på mig pekade han på bilen:
– ÄR DET HÄR DIN BIL? Hans rop med finsk brytning hördes över hela parkeringen.
– Ja, sa jag.
Han vände sig bort mot kompisarna och skrek:
– NU KÄNNER JAG EN SOM HAR EN RIKTIG BIL! EN MERSA 240!
Han fick syn på bokstaven D på bakluckan.
– OCH EN DIESEL! PERKELE! Orden skallade mellan bilarna.
Vi började småprata om min gamla veteranbil, han var helt hänförd. Så småningom märkte han att jag ibland fogade in några finska ord här och där, och enkla meningar.
– PUHUTKO SUOMEA? (pratar du finska?)
– Ja, sa jag. -Vähän (lite).
Mannen tystnade, vände ansiktet mot skyn och utbrast:
– HERRE JUMALA! (Herre Gud!)
Jag berättade om min stora släkt i Finland på fars sida.
Pratstunden fick mig att minnas en semester för många år sedan då vi besökte en liten by nära ryska gränsen i södra Finland. Påfallande många A-lagare satt på bänkar lite här och där i byn.
Min guide berättade att de lämnades respektfullt i fred eftersom många var krigsveteraner från andra världskriget och som otroligt nog hade räddat Finland från både ryssar och tyskar. De få gånger jag träffade min far som också deltog i kriget som minröjare, vägrade han berätta mer än några få episoder då han haft otrolig tur.
Vilken bakgrund min nye vän på parkeringen har struntar jag i. Men jag är övertygad om att jag gjorde hans dag minnesvärd, då han fann en människa som både kan prata finska och har en Mersa 240.
Själv fick jag dubbel utdelning Dagens bästa. Den andra var att läkaren konstaterade att jag mår riktigt bra.