Att välja livsåskådning

2004.01.10

Stressvarning! Inlägget innehåller mer än 140 tecken…

Vi har religionsfrihet i Sverige.. Bra. då kan man ta  någon  som passar. Eller inte ta någon alls. Vara fri från religion, dvs en livsåskådning utan religionsinslag (tro på högre makter, liv efter detta mm).

Jag köpte för många år sedan en bok, ”Världens Stora Religioner”. Men blev inte klokare efter att ha läst den.
Bibeln påstås vara världens mest lästa bok. Läste den. Blev betänksam. Inte nog med att man ska tro och lyda och tro igen, bibeln är i långa stycken råare och hemskare än Gåsmors Sagor. Vill man att barnen ska somna vid läggdags är det inte lämpligt att läsa riddar Blåskägg i Gåsmors sagor.

Nu måste vi börja tänka lite själva.
Trots allt har vi ju fått en hjärna att tänka med. Ärligt talat, vad som än sagts och skrivits under årtusendena har det varit tankar som kommit från mänskliga hjärnor. Det finns de som säger att Gud skrivit bibeln. Det har hän naturligtvis inte, det är människor som skrivit den.
Med all respekt för all visdom som finns, så kan vi ändå inte säga annat än att det är mänskliga tankar, upplevelser och visioner som skrivits i bibeln och andra religiösa skrifter. Om det varit en eller flera gudar som dikterat överlåter jag till läsaren att avgöra.
Jag är en människa. Alltså måste också jag ha rätt att skriva ner vad jag upplever. Tänk om jag i denna stund råkar starta ett nytt sätt att skåda livet. Mitt eget mål är ändå att jag själv skall få ro i sinnet, känna att livet är meningsfullt. Eller åtminstone så pass intressant att jag vill köra jordelivet ”to the bitter/happy end”.
När jag funderat på innehållet till denna blogg har pulsen slagit lite snabbare. Allt jag vill skriva om skulle kunna fylla en bok. Petat med foten i mitt liv, rört om och letat. Vad har varit viktigt, vad har betytt nåt?

Olavi
Vår finske far låg på sitt yttersta i blodcancer. Min bror och jag åkte till Finland och hälsade på honom i den gamla nedslitna stugan som låg i en mindre by i mellersta Finland.
Olavi var överlycklig över vårt besök och på ett strålande humör.
– Det här är väl ingenting, tröstade han oss från sjuksängen,  jag har varit med om mycket värre.
Han berättade om sina upplevelser från andra världskriget. Som minröjare  gick han i första ledet. Kamraterna omkring sprängdes och lemlästades undan för undan och ersattes med nya soldater. Men vår far överlevde kriget, åtminstone fysiskt.

Han berättade  andra episoder från kriget då han mirakulöst kom undan med livet i behåll. En gång besökte han tandläkaren i en grannby för akut tandvärk. När han kom tillbaka till förläggningen fanns ingenting kvar. Varken byggnader eller kamrater, allt var sönderbombat.
– Men ni förstår, skrattade han,   jag vill inte prata mer om kriget och varför jag ligger här. Nu går jag ner i källaren och gör i ordning bastun. Hans hushållerska, en gammal plirig gumma som också hade lätt till skratt, såg förskräckt ut men lät Olavi hållas.

Vi hade en trevlig kväll som började i bastun.  Men Olavi stapplade snart tillbaka till sängen medan vi andra badade färdigt. Han hade kommit på att det var onödigt att dö när vi var där.
Vi badade bastu alla kvällar innan det var dags åka hem.
Olavi dog något år senare. Det korta besöket skulle påverka mitt fortsatta liv.  Det vår far berättat satte ju allt på sin yttersta spets.

Sekten
Sekt: Enligt ordboken tyskt sprudelvin eller trossärgrupp, ”följe”. Nu är det den senare betydelsen jag menar i rubriken.
För ungefär åtta år sedan knackade två damer på ytterdörren, jag hade just ätit lunch och skulle vila en stund på maten. För ovanlighetens skull bjöd jag in  dörrknackarna. De fick sitta ner vid köksbordet. Den ena damen tog fram en bibel, lade den på bordet med en högtidlig min och sa:
– Vet du att det är Gud som skrivit den här boken och allt som står i den är bevisligen sant?

Du har antagligen blivit erbjuden liknande besök. Jag var visst på ett särskilt gott humör den dagen, självaste fan flög i mej och jag insåg att dessa två damer måste omvändas.
Det var som sagt för åtta år sedan.  De kommer då och då. De ger sig inte. Inte jag heller.
De kommer någon gång då och då, vi pratar en stund vid köksbordet. De får inte ta upp bibeln. Men de får berätta om allt de tror på, det kommande paradiset efter döden, hur människan kom till jorden för tretusen år sedan och så vidare. Jag i min tur håller mina föredrag om vad jag tycker och tänker. De lyssnar artigt.
Vi har ofta totalt olika verklighetsuppfattning. Men vi har ändå utvecklat någon form av vänskap. Jag har fått en ny pusselbit till min syn på livet och döden. Men den ser inte riktigt ut som de två damerna tänkt sig den.

Berättelserna om Olavi och sekten här ovan är olika som synes. Den första handlar om livet på jorden, den andra om ett liv efter döden. Jag har valt just de här två därför att de var för sig är så extrema och ställer allt på sin spets. Olavi fångar dagen i flykten och lever den intensivt. Han njuter av varje minut, han vet nämligen att han kan dö när som helst. Sektmedlemmarna lever däremot starkt för sitt kommande paradis efter döden. De känner sig till och med kallade att knacka dörr för att sprida sin övertygelse.
Helt klart är att vi människor har olika behov av religion eller livsåskådning. Jag minns en skolavslutning som hölls i kyrkan. Jag småpratade med föräldern som satt intill mig, hon viskade:
– Jag behöver inte mer religion än så här. Gå i kyrkan någon gång ibland, lyssna till vacker musik och känna mig lite högtidlig. Vad prästen säger bryr jag mig inte om.

Jag är ingen präst, jag har inget evangelium att förkunna. Det som nu följer är min världsbild, och den står jag för. Kommentarer eller klagomål går bra att framföra, klicka bara på Kommentar under texten. Klicka bara på rubriken överst först så kommer kommentarsfältet upp om det inte syns.

Dagens forskning går med stormsteg. Vi kan förändra vår världsbild var och varannan vecka om vi vill. Vetenskapen ger oss nu sådana fantastiska fakta inom område efter område att vi inte hinner smälta och ta till oss allt det nya.
Jorden föddes för ungefär 4,5 miljarder år sedan. Några hundra miljoner år senare träffades jorden av ett enormt klot, lika stort som planeten Mars. Jorden håller fortfarande på att svalna av efter den smällen.

Solen är förutsättningen för allt liv på jorden (med liv menar vi då per definition en organism som kan dö). Det är vad vi trott i alla fall. Men man har hittat mikroorganismer, extremofiler, sju kilometer ner i jorden och som lever under ett enormt tryck och hetta. Dessa organismer uppstod för åtminstone 3,5 miljarder år sedan. När de någon miljard år senare började producera syre gavs förutsättningen för evolutionen, dvs utveckling till mer komplicerade former av liv (djur, växter osv.).
Men allt liv är dömt att dö av hetta när solen en dag sväller upp till en röd jätte (och sedan till en vit dvärg) om sisådär 30 miljarder år.
Livet och livsformerna är en liten och obetydlig parentes i jordens långa existens.

Åter till damerna.  De påstår med övertygelse att människorna kom till jorden för tretusen år sedan, någonstans ifrån. De tror inte på evolutionen, trots att man numera kan följa människornas utveckling i funna skelettdelar. Den Felande Länken som länge saknades är för länge sedan funnen. Gentekniken visaratt våra närmaste släktingar är aporna. Det är inte många gener som avviker. Det enda som skiljer oss från djuren är att vi har förmåga att tänka i flera led och medvetet ställa till jävelskap.
När damerna berättade om sin otroliga tro, kunde jag inte låta bli att fråga:
– När ni berättar om er tro för folk, händer det inte att de skrattar och gör er till åtlöje?
– Jovisst, det är inte ovanligt, svarade den ena damen. Men vi har vår tro, vi är kallade att förkunna den, och vi vill bli respekterade för det.
Det var det här som satte sådana myror i mitt huvud. I och för sig är det väl känt att religiösa människor till och med kan välja att dö för sin tro om de tvingas välja. Men varför verkar de helt bortse från obestridliga fakta?

Det finns en möjlig förklaring. Jag har många gånger tänkt att det skulle vara skojigt att få besök av en 1500-talsmänniska. Att stolt få visa allt som uppfunnits sen dess. Elkraften, telefonen, radion, flyget, internet, rymdtekniken, gentekniken, för att inte tala om den pågående stamcellsforskningen. Jag kan till hundra procent säga att vår besökare under sin egen tid skulle föreställa sig den utvecklingen fullständigt otänkbar.

Vi tänker oss ett experiment och förflyttar oss själva några hundra år in i framtiden. Låt oss anta att man då uppfunnit något som vi idag anser vara fullständigt otänkbart. Att man kan tillverka liv.
Om du tycker att enbart tanken på att framställa liv ur död materia inte är möjligt,  ja då har vi ett bra exempel. Det vet vi ju att det bara inte går. Utmärkt.
Vi kan vända oss till vår kompis från år 1500 och skaka hand. Vi inser att vi sitter i samma båt. Inte heller vi kan föreställa oss kommande upptäckter och deras konsekvenser. Obestridliga fakta idag kommer man att le åt imorgon.
Spelar det då egentligen någon roll hur jag idag föreställer mig världen? Nej. Folk kommer ändå att le åt mig en dag. Precis som jag ler mot damerna.

Jag vill göra en liten spaning. Hur uppstår liv? Vi föreställer ju oss att liv möjligen kan uppstå om det finns så gynnsam omgivning som möjligt  Men tänk om det är tvärtom? Kanske borde vi söka i den mest fruktansvärda miljön vi kan tänka oss? Liv produceras kanske kontinuerligt sju kilometer ner i jordens inre.Tanken svindlar.

Jag har visat här ovan att jag tycker det är fullständigt meningslöst att göra sig en världsbild som man kan hålla fast vid .
Nå, hur var det nu med livet efter detta och paradiset. Jag känner det än mer meningslöst att spekulera om ett eventuellt liv efter döden. Den dagen den sorgen (eller glädjen).
Jag gör som min far, lever i nuet. Det gör man bäst genom att njuta av livet Att njuta är för mig även att iaktta livet och naturen. Ta er tid att betrakta spindeln som i lugn och ro spinner sitt nät. En utmärkt avkoppling.

Till sist vill  jag be om ursäkt. Jag uttryckte mig lite bryskt angående bibeln i början. Vill ni läsa den, läs Predikaren. Här kan man tala om en människa som förstått vad livet handlar om. (Vår vanliga bibel kan vara svår att förstå med sitt stela språk. Det finns en variant som heter ”Levande Bibeln” och är en parafras, dvs bearbetning till vardagssvenska. Den kan beställas från Levande Bibeln, 524 00 Herrljunga).
Själv fortsätter jag studera spindeln, det har visst fastnat en fluga i nätet.

2003 Copyright Gösta Singstrand

Åter till Livsåskådning
Åter till startsidan

———————————

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *